Konstgräs eller naturgräs: vad studien från Linköping kom fram till

År 2025 publicerade forskare vid Linköpings universitet i tidskriften Cleaner Environmental Systems en livscykelanalys som jämför fotbollsplaner av konstgräs och naturgräs i nordiskt klimat, över tio, tjugo och trettio år. Studien är skriven av Mikael Säberg och Emma Lindkvist vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.

Slutsatsen talar för konstgräset. Men den kommer med två förbehåll, och det är just de som är värda att läsa.

Det första gäller livets slut: konstgräset vinner bara om gummigranulatet samlas in och återanvänds, och den utslitna mattan går till energiåtervinning. Utan det försvinner fördelen.

Det andra berör oss direkt. Forskarna konstaterar att naturgräset har merparten av sitt avtryck i underhållet — klippning flera gånger i veckan, gödsling, luftning, stödsådd — och att det arbetet fortfarande ofta görs med förbränningsmaskiner. De skriver rakt ut att med elektrifierade maskiner är det «en helt annan match»: naturgräset blir då det mest miljövänliga alternativet.

Med andra ord vilar domen inte på beläggningen ensam. Den vilar på vad som kör över den. Det är precis vad vi bygger: eldrivna, autonoma robotar, för klippning såväl som för borstning. Studien noterar dessutom att underhållet av en konstgräsplan handlar om borstning en till två gånger i veckan, harvning en till två gånger i månaden och en årlig djuprengöring av granulatet — en rytm som en autonom maskin håller utan att binda upp någon.

Vi har inte finansierat denna studie och den nämner oss inte. Desto mer värd att läsa.